Konstmusik och HÄrdrock. Den ene har funnits i hundratals Är och den andra i ca 40 Är. TvÄ musikgenrer, olika som natt och dag, eller? Marcus Bengts jÀmför genrerna och gör en spÀnnande upptÀckt. Har Konstmusik och HÄrdrock nÄgot gemensamt eller inte?.

Abstract Hanna Fredholm: Nutida konstmusikens ljuddjur ? En receptionsstudie av Sven-David Sandström och Anders Hillborgs musik. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, 2011. Studier om konstmusik Àr vanliga och genrens historia har bearbetats och diskuterats vid mÄnga tillfÀllen. I dagens samhÀlle sÄ befinner sig genren i ett blomstringslÀge. Men trots att antalet kompositörer och produktioner ökar kraftigt sÄ kommer nutida konstmusik i skymundan sÄ vÀl i media som i forskning.

Den hÀr uppsatsen skrevs för att belysa de hinder som kan uppstÄ nÀr man som musiker tar sig an nutida musik, i detta fall japansk sÄdan. Den inriktning som arbetet tagit Àr hur man genom att förÀndra notbilden kan komma nÀrmare musikens kÀrna, samt göra instuderingen sÄ effektiv som möjligt under en relativt kort tid. För att nÄ de resultat jag gjort har jag anvÀnt mig av tvÄ informanter som arbetat med tvÄ stycken för solo flöjt av Kazuo Fukushima (1930), Mei (1962) och Shun?San (1969). Fallstudiens genomförande har tagit tre veckor dÀr informanterna som Àr studenter har fÄtt studera in bÄda verken och dÀrefter notera om det ena av dem (Mei) för att se om de med denna metod kom nÀrmare kÀrnan i musiken och kompositörens intention.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsÀttare om jazzmusik och dess estetik..

In this text, composer Kristoffer Aronsson invites us into his mind. In a sincere and sometimes straightforward way, he tries to communicate his impressions and reflections about art, music and the creative process behind the solo guitar piece Tahini in the shape of gas..

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.

Japansk encefalit (JE) orsakas av Japansk encefalit virus och Àr en allvarlig myggburen sjukdom med upp till 50 000 humanfall per Är. Kliniskt utvecklad sjukdom har en letalitet pÄ runt 25 % och mÄnga som överlever drabbas av svÄra neurologiska skador. Sjukdomen har en stor geografisk utbredning i Asien och sjukdomsfall ses frÀmst pÄ landsbygden. Viruset vidmakthÄlls i en zoonotisk cykel mellan mygg (frÀmst Culex tritaeniorhynchus), vadande fÄglar och tamsvin. MÀnniskor Àr accidentella vÀrdar.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

Detta examensarbete bottnar i att jag vill utforska beröringspunkter mellan vÀrmlÀndsk folkmusik och klassisk musik (konstmusik). Jag har kÀnt under delar av min studiegÄng, framförallt i början av den, att det har hÀmmat mig att hÄlla pÄ med bÄda. Jag har kÀnt att jag blandat ihop genrerna och dÀrför gjort stor skillnad pÄ dem för att urskilja dem. Detta arbete syftar till att Äterknyta genrerna till varandra och utforska var genrerna gÄr samman. Jag försöker hitta exempel dÀr ett bruk av bÄda genrerna gynnar spelet istÀllet för att det, som jag ibland har kÀnt det, hÀmmar det..

Japanese horror film has since the late 1990: ies been extremely successful. The success could probably, at least partly, be due to the Japanese narrative style (which in my own opinion is quite suitable and effective in horror films). In what way does the Japanese narrative tradition work in matter of expression? My results point towards a narrative discrepancy between J-horror and American horror film, possibly due to the Japanese narrative tradition ? a narrative tradition under the influence of various forms of ancient Japanese theatre and general Japanese culture..

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sĂ€ttet att verbalisera jazzmusikrecensioner förĂ€ndrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna Ätergivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik pÄverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest dÀr deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som anvÀnts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur vÀl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansÄg lÄta bÀst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar pÄ att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund pÄverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker lÄter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man ocksÄ utlÀsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som lÄter mest verklighetstroget Àr den man anser lÄter bÀst..

Syftet med studien var att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollÀrares syn pÄ estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollÀrarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi Àmnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhÄllnings-sÀtt till omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrarna framhÄller estetik som betydelsefullt, men att begreppet Àr svÄrtolkat. FörskollÀrarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, dÄ frÀmst via musik och bild.